Nu har jag tagit mig en ångande het dusch och sitter i min sovsäck med ett antal lager kläder på mig. Och njuter som bara den! Jag är så glad att jag är här!Jag började vandra idag, kom i väg vid halv nio. Sent i relation till tidigare Caminos, men på den här, förmodligen ganska lagom. Eftersom det inte är så många pilgrimer ute och vandrar behöver man inte slåss om sovplatserna. Man behöver inte heller undvika de hetaste timmarna på dagen, snarare tvärt om.
Direkt när jag klev utanför dörren mötte jag Josh från Australien. Sen vandrade vi tillsammans och pratade hela dagen. Och det var jätteroligt. Han berättade att det är ungefär åtta personer som han möter på dagarna och kvällarna på härbärgena. Jag är den första kvinnan han möter som går. Jag gissar att vi kommer bli fler och fler på väg mot Santiago, men bara det här känns som fler än jag hoppats på.
Större delen av dagen vandrade vi i dimma och med frost på marken, men i blomlådorna lyser fortfarande pelargonerna och rosenbuskarna blommar.Så kom solen fram och lager av kläder åkte av. Vi vandrade mellan vinodlingar som stod kala och det var så vackert, så vackert.
Abe från Kanada kom ikapp oss och vi gick klart tillsammans alla tre. Många intressanta samtal om livet. Jag fnittrade till ibland och betonade åter igen hur glad jag var att gå där. Och med dem.
Josh har ont om tid och var tvungen att gå vidare när vi stannat för dagen. Så är mötena, ibland korta men intensiva och givande. Kanske ses vi igen, kanske inte.På härbärget mötte jag nya vänner och hamnade i ytterligare intressanta samtal. En promenad senare sitter jag på ett café och doppar kakor i varm choklad. I kväll ska hospitalieron på vårt härbärge laga Paella till oss. Livet är sannerligen gott!
Look Listen Love Dream Smile
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar