torsdag 28 mars 2019

Samtycke

I den sjätte månaden blev ängeln Gabriel sänd från Gud till en ung flicka i staden Nasaret i Galileen. Hon hade trolovats med en man av Davids släkt som hette Josef, och hennes namn var Maria. Ängeln kom in till henne och sade: ”Var hälsad, du högt benådade! Herren är med dig.” Hon blev förskräckt över hans ord och undrade vad denna hälsning skulle betyda. Då sade ängeln till henne: ”Var inte rädd, Maria, du har funnit nåd hos Gud. Du skall bli havande och föda en son, och du skall ge honom namnet Jesus. Han skall bli stor och kallas den Högstes son. Herren Gud skall ge honom hans fader Davids tron, och han skall härska över Jakobs hus för evigt, och hans välde skall aldrig ta slut.” Maria sade till ängeln: ”Hur skall detta ske? Jag har ju aldrig haft någon man.” Men ängeln svarade henne: ”Helig ande skall komma över dig, och den Högstes kraft skall vila över dig. Därför skall barnet kallas heligt och Guds son. Elisabet, din släkting, väntar också en son, nu på sin ålderdom. Hon som sades vara ofruktsam är nu i sjätte månaden. Ty ingenting är omöjligt för Gud.” Maria sade: ”Jag är Herrens tjänarinna. Må det ske med mig som du har sagt.” Och ängeln lämnade henne. (Luk 1:26-38)


I dagarna har en ny våg sköljts över oss. 
   Med påminnelser om mäns våld mot kvinnor. 
   Hur mäns makt över kvinnor upprätthålls av en kultur och ett samhälle som inte förmår skydda kvinnor. 
   Utan lämnar dem där i sin sårbarhet, smärta och ångest. 

I ljuset av det här förändras bibeltexten för mig! 
   
En ängel Gabriel dyker upp hos en ung oförberedd flicka, troligen är hon 12-13 år. 
   Hon har redan trolovats med en man. 
   Inte trolovat sig, utan trolovats, bortlovats. 
   Ängeln kommer helt plötsligt in till henne utan att be om lov och talar om att Herren är med henne. 
   Hon blir, ganska förståeligt, förskräckt. 

Men ängeln lugnar henne. 
   ”Var inte rädd. 
   Jag är bara här för att tala om för dig att Herren Gud har bestämt att du ska få en son. 
   Och Herren Gud har också bestämt hans namn." 
   Vilken ära! 
   "Och han kommer kallas den Högstes son.” 
   Ja, Marias son hade ju inte varit lika kraftfullt förstås. 
   ”En son som dessutom ska få Davids tron och härska över Jakobs hus. 
   Coolt va!” 

”Hur ska det gå till när jag inte har haft någon man” undrar en lätt förvirrad ung flicka.
   ”Helig Ande ska  k o m m a   ö v e r   d i g.
   Och den Högstes  k r a f t   s k a   v i l a   ö v e r   d i g.” 
   Kan ni se det framför er? 

Och som den väluppfostrade flicka Maria är, svarar hon såklart: 
   ”Jag är Herrens tjänarinna. 
   Må det ske med mig som du har sagt.”

Jag antar att det betyder att Herren Gud har fått samtycke att invadera en ung flicka. 
   Inte för att han frågade henne. 
   Samtycke att använda hennes kropp för att sätta en ny man på tronen. 

Jag är inte vidare förtjust i Herren Gud. 
   Gud älskar jag, men den där Herren. 
   Och det är ju inte Gud. 
   Jag tror ju inte att det är Gud. 
   Jag tror det är människors berättelser om en Gud som tjänat männen väl. 
   Berättelser som vi fortsätter att berätta och fortsätter att lyssna på och inspireras av. 

Vi kan imponeras över Marias djupa tillit. 
   Hur den här unga flickan accepterar sitt öde. 
   Men vi kanske också måste fundera över om det alltid är en så sund förebild. 
   Både för oss kvinnor, och er män. 

It’s a mans world, känns det ganska mycket som när jag läser den här texten. 
   Kvinnokroppen trolovas till Josef. 
   Används av Herren Gud. 
   För Jakobs hus och Davids tron. 
   Och för att Jesus ska få liv. 
   Och vad lär vi oss av det? 

Vi kvinnor lär oss att ställa upp. 
   Acceptera. 
   Känna oss viktiga för att vi får användas till något större. 
   Vi får lära oss att öppna oss. 
   Inte tycka det är konstigt när någon utan lov kommer in i vårt hem, in i vår kropp. 
   Behaga och vara till lags. 
   Att inte ifrågasätta eller säga ifrån. 
   Inte ställa krav eller vara till besvär. 
   Vi lär oss att glädjas åt uppmärksamheten. 
   Och att någon tycker att vi är värdiga, åtråvärda. 

Och vi kan tyvärr se vart det leder oss. 
   Fortfarande, 2000 år senare.
   Så vad gör vi? 
   Hur ändrar vi på det här? 
   Kanske börjar vi med att i alla fall ifrågasätta de bilder och roller vi matas med. 
   Både som kvinnor och män.

Men så kom faktiskt Jesus också, med en ny syn på mänskligt liv. 
   Han försökte vända upp och ner på våra föreställningar. 
   Han var inte intresserad av att sitta på Davids tron.
   Av att förminska kvinnor.
   Jesus kom med något nytt. 
   Han ville något nytt för oss. 
   Att vi ska se varandra i ögonen som jämlikar. 
   Att vi ska upprätta varandra. 

Och Marias Ja är det ju inget fel på. 
   Det är ju inte fel att hon känner tillit. 
   Att hon tar emot det här uppdraget från Gud. 
   Att hon låter den här gåvan växa i sin kropp. 

Och det är inte fel att kvinnor älskar och tror gott om sina män. 
   Kärleken är inte problemet och det är inte kärleken som gör ont. 
   Det är skruvade illusioner om ägande och makt och mäns uppblåsta egon som inte tål att avvisas som är problemet. 
   Och här behöver vi befria både kvinnor och män.  

1 kommentar:

  1. Jag har alltid förundrats över Marias frimodighet i den här texten. Hon förlamas inte, utan ställer en rak, kritiskt granskande fråga. Hur ska det gå till? Och att hennes svar till ängeln är full av tillit.

    SvaraRadera