måndag 27 augusti 2018

Inskolning och inflytt

Det är inte lätt att skola in på förskola och flytta samtidigt! 
   Jag är glad att vi började skola in en dryg vecka innan vi flyttade så Linus har en plats han trivs på att gå till några timmar.
   Men det är fortfarande nytt och vi tar det i hans takt. 
   
Nu har jag i alla fall ett hem att gå till och vila i när han är där. 
   Istället för att fördriva tiden på stan.
   Hur trevligt det än var att sitta en stund på ett café.

Idag grät vi båda på väg till förskolan. 
   Promenaden på några hundra meter tog oss femtio minuter. 
   Tid jag faktiskt planerat för, men inte insett skulle tillbringas med skrikgråt stora delar av tiden. 

Linus fick inte gå mitt i gatan, utan på trottoaren. 
   Det körde bilar och cyklar förbi i full fart, men han ville ändå gå där. 
   Och jag envisades med att han inte fick. 
   Så han la sig raklång och skrek. 

Ibland var det roligt att skutta fram på trottoaren.
   Ibland satt det en söt hund i ett skyltfönster.
   Men mest var han trött och envis.

Vilket gjorde honom ledsen och hysterisk så det tillslut brast för mig också. 
   Inte så att jag blev arg, bara innerligt ledsen för att jag är trött och för att han är ledsen. 
   Vi tog två amningspauser på trappsteg in till portar. 
   Och när vi så väl såg ingången till förskolan sken Linus upp och skuttade in.

Den trötta mamman bröt ihop helt när förskolefröken frågade hur det var.
   Efter lite pepp och försäkran om att jag är en bra mamma och tillsägelse om att jag borde gå hem och lägga mig och vila, och bara ta hand om mig själv en stund, kunde jag säga hej då till Linus och gå. 
   Han blev lite ledsen, så vi kramades, men sen släppte han själv taget och gick iväg för att leka. 

Är så otroligt tacksam att han verkar trivas bra.
   Även om han inte än har ro att sova någon längre stund där. 
   Men då får han komma hem och sova istället.

Det är svårt att inte ha släkt i närheten. 
   Det är svårt att orka och hinna när det inte finns avlastning. 
   Och i nästa vecka börjar jag jobba.
   Innerligt glad att jag valt, och har möjlighet, att jobba halvtid bara! 
   Förstår inte hur det skulle gå ihop annars.

Men jag gläds åt mitt nya vackra hem och vet att det värsta är över.
   Nu är det allt roligt med möblering och piffing kvar. 
   Jag ska bara sova lite först!