Klockan ringde klockan fyra i morse och sen bar det av mot Jerusalem. Vi åker tillsammans ett gäng kollegor och förtroendevalda. Vi är på studieresa och ganska snabbt fick vi känna på den verklighet vi vill ta del av.
Vår buss hade motorkrångel och var försenad och vi satt i över en timme och väntade på vår vän. Tack och lov fick hon komma in, men det visade på hur det fungerar här. En upplevelse som satte spår.Jag förundrades över konservativa judar som kastade sten på bilar som körde på fel dag och fick höra om bomber som exploderat på linjebussar de brukade åka med. En verklighet jag hört om, men nu fick möta lite närmare.
Så till sist åkte vi till Jerusalem. Staden jag sett fram emot, som jag tänkte var hjärtat i alla dessa stora religioner. Det jag upplevde var vad som kändes som hjärtat av hat. Jag insåg att de spänningar och motsättningar jag mött kom härifrån. Jag gick med spänningshuvudvärk och försökte förstå.
Mycket av det jag upplevde var också fantastiskt. Otroligt fina möten med människor och heliga platser. Men jag påminns om min upplevelse av de starka motsättningarna, av obehaget och förvåningen över avsaknaden av möten över gränserna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar