En fågel har flyttat in i mitt lusthus

På vår tomt står ett lusthus.

   Det står i kärlekshörnet av tomten, enligt Feng Shui.

   Det har varit väldigt rörigt där inne med en massa skräp som jag nu rensat ur.

   Så flyttade jag ut min ateljé och har fått stå där och måla i grönskande våromgivningar.

 
In flyttade en koltrast och byggde sitt bo i hörnet ovanför dörren. 

   Nu har hon lagt fyra ägg i boet och där ligger hon och ruvar. 

 
Om jag går in, kikar hon över kanten för att se så jag håller mig på behörigt avstånd.

   Men hon verkar acceptera min närvaro. 

I mitt lusthus har en fågel flyttat in.

Den har skapats ur kreativitet och kärlek. 

Den är ganska liten och gör inte så mycket väsen av sig än.

Ändå har den rubbat hela min existens. 

Universum har fått ett nytt centrum som allt utgår ifrån.

   I min kropp växer en ny liten människa.
   Hen är nu cirka åtta centimeter från huvud till rumpa och väger ungefär tjugofem gram och jag tycker det är helt magiskt.
   Helt magiskt att denna lilla människa redan har sin ögonfärg, har alla organ på plats, ett hjärta som slår, små fingernaglar, öron, åtta millimeter långa fötter och smaklökar på den lilla tungan.

Jag ser det som en ny Camino.
   En ny väg som öppnat sig i livet, med delmål och etapper jag kan ana mig till, men jag vet ju också att jag inte har en aning om vad som kommer komma.
   Hur livet kommer att förvandlas.
   Hur jag kommer att förändras.

Allt jag vet är att livet växer, och jag försöker att i största tacksamhet och med största möjliga närvaro, växa med det.