Reformation

Inom Svenska kyrkan firar vi i år att det är 500 år sedan Martin Luther spikade upp sina 95 teser på slottskyrkodörren i Wittenberg.
   Ordet reformation kommer från latinets reformatio som betyder att "förnya", "ge ny form" eller helt enkelt "återge något dess ursprungliga form".
   Och det var vad Luther ville.
   Han ville föra kristendomen tillbaka mot sitt ursprung.
   Han ville rensa bort det som kyrkan lagt sig till med genom århundraden, men som han inte fann grund för i Bibeln.
 
Bibeln som kan ses som vår minsta gemensamma nämnare inom kristendomen.
   (Ja, förutom vår tro och Gud då.)
   Men inte ens den är ju egentligen en tillförlitlig källa till vad som verkligen hände, vad som verkligen sades.
   Texterna har valts ut och satts samman och översatts och tolkats.
   Självklart finns det fler texter och fler översättningar och fler tolkningar.

När jag skulle förbereda mig inför att döpa Linus, längtade jag efter formuleringar som inte kändes så begränsande.
   Jag ville komma ifrån ett språk kretsande kring en manlig Gud och hitta formuleringar som berörde själen på djupet.
   Då fann jag en variant av Vår Fader som sägs vara en översättning från Arameiska, det språk Jesus själv talade.
   Med ett språk som sjöng inom mig.

O Du universums Fader-Moder, 
från vilken livets andedräkt kommer, 

du skapar allt som rör sig i ljus.

Koncentrera ditt ljus inom oss – 

gör det användbart.

Skapa ditt rike av enhet nu – 

genom våra brinnande hjärtan 

och viljande händer.

Din enda önskan verkar så med vår, 

i allt ljus, 

liksom i alla former.

Tillmötesgå vårt behov av bröd 

och insikt var dag.

Lossa misstagens band som binder oss, 

så som vi förlåter andra 

och omfamnar dem med tomhet.

Låt inte ytliga ting förleda oss,

utan befria oss från det omogna 

som håller oss tillbaka från vårt sanna syfte.

Från dig föds all styrande vilja, 

livskraften och sången som förskönar allt, 

från tid till tid förnyas den.

Sannerligen, må dessa ord, 

i all sin kraft, 

vara grunden för alla mina handlingar. 

Amen.

Jag ser gärna en ny reformation av kyrkan.

   Gärna om och om igen.    

   För en levande kyrka som genomflödas av den heliga Anden, full av vibrerande själar. 

   Som inte bara försöker hitta nya grepp för att locka människor till sig.

   Utan som verkligen försöker leva och förmedla de budskap den levande Guden i årtusenden försökt få oss att förstå. 

Så hur kan vi då veta vad det är? 

   Hur vet vi vilka tolkningar vi ska tro på? 

   

Vi har precis samma verktyg som människorna som skrev Bibelns berättelser. 

   Vi har också våra upplevelser av det gudomliga. 

   Vi har en själ som VET vad som är sant.

   Vad Gud är. 

  

Och ju mer vi lär oss att lyssna till vår själ. 

   Känna in vår själ.

   Vara i vår själ.

   Desto lättare blir det för oss att veta.

Och genom att hjälpa varandra att leva och verka mer utifrån våra själar, kan vi tillsammans vara den levande kyrkan.