Separationer och illusioner

Separationer blottar så många illusioner.

   I ett beslut så förändras allt.

   Samtidigt är det svårt att i en enskild stund se en enda skillnad.

   Vad fanns som inte egentligen var en konstruktion i ditt eller mitt huvud?

Idéer om en verklighet vi skapade. 

   Som vi försökte förhålla oss till. 

   Bilder, föreställningar, tankemönster. 

Och där mitt i, en massa möten, stunder, nu, fyllda av liv och kärlek.

Har vi egentligen förlorat något, eller bara tagit olika steg framåt?

   Bestämt oss för att inte bry oss lika mycket om den andras steg.

   Bestämt oss för att sluta försöka gå i takt.

   När vi egentligen har helt olika rytm. 

Släppt taget.

   Slutat kämpa emot verkligheten. 

   Dragit bort etiketterna vi satt på varandra.

Det är bara i minnet av då och i drömmarna om vad som skulle kunnat vara som sorgen finns. 

Av längtan tog vi steg framåt tillsammans.

   Nu leder längtan oss från tillsammansskapet. 

   

Med en önskan att vi ska kunna vårda det gemensamma föräldraskapet.

För mycket må vara illusioner. 

Men han är det inte.