Rastlös

Jag har börjat bli rastlös.
   Efter ett drygt halvår som överbelastats med att bo in mig och hitta nya levnadsformer, börjar jag nu bli rastlös.
   Det bubblar och spritter av kreativ energi.
   Det kryper i kroppen och jag känner mig otålig.

Jag tror det är bra.
   Jag tror det innebär att jag landat.
   Och att jag börjar behöva en annan slags stimulans igen.

De här månaderna har ju varit en paus från att jobba med andra människor.
   Jag har målat en del, vilket ju även involverat den jag målat till, men det har ändå varit mer av en enskild process.

Nu börjar jag längta efter att få verka.
   Efter att få nya intryck att bearbeta.
   Nya idéer.
 
Och att få brottas med andras tankar.
   Att bidra till förändring.
   Utveckling.
   Rörelse.

Jag har börjat längta efter sammanhang där andra sidor av mig kan få ta plats igen.
   De som varit lite vilande i några månader.
   Månader jag tror varit nödvändiga för att landa in i mig själv igen och hitta en ny riktning framåt.
   Jag är väldigt tacksam att jag haft möjlighet att ge mig den tiden.

Och nu, få lite nystart.

Det är som att delar av min hjärna som varit avstängda, nu börjat snurra igen.
   Jag har börjat läsa min blogg baklänges och att läsa mina egna tankar och insikter väcker något.
   Jag ser mina mönster och vad som fört mig hit.

Nästan varje dag har jag fjärilar som flyger in i huset.
   Ibland hjälper jag flera ut varje dag.
   Fjärilen som står för transformation för mig.
   Att ta ny form, utvecklas.

Det är en spännande tid och jag följer nyfiket med!