Klimatstrejk

Den här bilden dök upp i mitt facebookflöde igår.
   Och jag insåg att den perfekt sammanfattade dagens evangelietext. 
   Liksom sammanhanget som den kom ifrån. 

Greta Thunberg har nog de flesta i det här landet hört talas om vid det här laget.
   En 16-åring som tagit det som sin uppgift att upplysa oss runt om i världen om det som klimatforskare inte verkar nå fram med.
   Att vi behöver agera ordentligt, nu, för att ha en möjlighet att påverka de klimatförändringar som kommer att påverka oss på så mycket värre sätt framöver.
   
Hon talade i veckan inför kongressen i USA. 
   Där höll hon enbart ett väldigt kort anförande på under en minut och sa att ”Jag vill inte att ni ska lyssna på mig, jag vill att ni ska lyssna på forskarna.” 
   Hon har den unika chansen att tala inför USAs kongress, men väljer att istället lämna över en forskningsrapport till dem. 

Jag tänker att det hon säger är att sluta fokusera på mig och fokusera istället på det jag säger. 
   I en tid när de flesta vill synas och höras och göra sig kända för diverse viktiga och oviktiga orsaker, är det väldigt uppfriskande. 
   Och Greta har verkligen fått världens uppmärksamhet och hon använder den för att släppa fram andra ungdomar och för att mobilisera folk över hela världen.
   

Man gissar att över 4 miljoner människor i 5000 olika aktioner i 156 olika länder över världen gav sig ut och demonstrerade tillsammans i fredags. 
   För att en flicka från lilla Sverige, började sitta utanför Sveriges riksdag och klimatstrejka för ett år sedan. 
   För att hon envist och utan att backa, stått på sig om att vi behöver få fler att lyssna. 

Varje enskild människa kan göra skillnad, men det är först när vi är enade som det verkligen händer något. 
   Och det var ju det här Jesus visste också. 
   Och Paulus för den delen. 
   Det handlar inte om att sätta oss själva främst och leva ett liv som innebär att främja den egna tillvaron.
   Det är först när vi slutar fokusera på enbart oss själva, som vi verkligen lever. 
   
Jesus levde inte för sin skull. 
   Han ägnade inte sin tid åt att försöka skapa sig ett namn eller bygga sig en plattform eller tjäna pengar. 
   Han gav äran till Gud och gjorde det som behövdes för att hjälpa människor till frälsning. 

Men att leva för andras skull, innebär inte att ge upp sig själv.
   Det innebär att ha en mening i livet som är större än jag själv, som är större än min egen välgång, som innebär att vara en del av något större. 
   För det gör något med oss, det öppnar upp livet. 

Greta har också pratat om det, hur hennes klimatstrejkande påverkat hennes eget liv.
   Hur hon innan hon började var deprimerad och ensam och hur hon nu mår så mycket bättre. 
   Vi är relationella varelser och trots att vi är världens ensammaste folk, behöver även vi andra människor. 
   En känsla av att höra till och att vara del av något. 
   Att få bidra, få andra människor att må bättre. 

Jag tror också att det handlar om en känsla av att faktiskt göra något.
   Att inte bara stå bredvid och se livet rusa förbi. 
   För oss som kommit en bit i livet är det kanske inte lika akut, vi har vår horisont som kanske inte känns så dyster. 
   Men för den som är ung idag och som börjar inse att klimatet snabbt förändras med ordentliga konsekvenser bara inom några år, så är läget ett annat. 
   Det är deras liv det handlar om, deras framtid. 

På fredag är nästa storstrejk!
   Återigen kommer människor runt om i världen, att ge sig ut på gator och torg och försöka få de som har makten att göra de stora förändringarna, att lyssna. 
   För det är fantastiskt att så många miljoner människor säger ifrån, men det spelar ingen roll om det inte också leder till konkreta förändringar i hur vi lever, vad vi äter, hur vi tar oss fram och vad vi släpper ut. 
   Ingen kan göra allting, men alla kan göra något. 

Och jag tror att förutom de konkreta resultat som kan uppstå som skulle påverka oss alla positivt, så gör det här något annat med oss också.
   När vi världen över går samman med samma mål, enas vi också på andra sätt. 
   När vi inser att vi drar åt samma håll, oavsett om vi bor i Sverige, USA, Mauritius, Tyskland, Brasilien, Australien, Ryssland, Turkiet eller något av de andra länder där människor engagerat sig, tror jag att vi kommer närmare varandra! 
   
Då tror jag att vi börjar se oss själva i varandra. 
   Och att det här inte bara handlar om oss utan alla människor på vår jord. 
   För vi är alla ett! 
   Vi är en mänsklighet! 

Om det alltså finns tröst genom Kristus, uppmuntran från kärleken och gemenskap från Anden, om det finns ömhet och medkänsla, gör då min glädje fullkomlig genom att visa enighet. Lev i samma kärlek, eniga i tanke och sinnelag, fria från självhävdelse och fåfänga. Var ödmjuka och sätt andra högre än er själva. Tänk inte bara på ert eget bästa utan också på andras. Låt det sinnelag råda hos er som också fanns hos Kristus Jesus. (Fil 2:1-5)

Sedan kom de att tvista om vilken av dem som skulle anses vara den störste. Då sade han till dem: ”Kungarna uppträder som herrar över sina folk, och de som har makten låter kalla sig folkets välgörare. Men med er är det annorlunda: den störste bland er skall vara som den yngste, och den som är ledare skall vara som tjänaren. Vem är störst, den som ligger till bords eller den som betjänar honom? Är det inte den som ligger till bords? Men jag är mitt ibland er som er tjänare. (Luk 22:24-27)